En ny era

 
Terminen är i full rullning och vi har gått in i en ny era – nu är det the romantics som gäller och jag kommer bli tvungen att läsa The Great Gatsby. Engelsk litteraturhistoria är så himla kul men det är också mycket information som ska in i huvudet och samtidigt klara av att stanna där. 
 
För övrigt, så har jag försökt skriva under julen men både migrän och ljuskänsliga ögon har ställt till det. Just nu är jag mellan olika projekt men kan med glädje informera om att mitt romance-manus nått 60.000+ ord och jag har fortfarande kapitel kvar att skriva. Jag har också mejlat med en lektör som enbart läser manus som är skrivna på engelska. Förhoppningsvis har jag hittat någon som kan hjälpa mig när manuset är färdigskrivet. Både spännande och hoppfullt!

Underbar slutuppgift

 
 
Bara en äkta nörd kan förstå lyckan när engelskaläraren skickar ut terminens sista uppgift och det visar sig att hela klassen ska få skriva fan-fiktion på Swifts Gullivers Resor eller på Dafoes Robinson Crusoe som terminens slutuppgift. Min skrivglädje exploderade i bröstet. Hela terminen har vi analyserat litteratur från olika tidsepoker, vi har gjort djupdykningar och analyserat poesi – som för övrigt var väldigt svår att förstå! Det har varit kul och givande, men det har också krävt mycket skärmtid och engagemang för att få allting rätt och redigt.
 
Så ja, glädjen var löjlig när jag fick den sista uppgiften utskickad till min mejl. Nu har jag precis lämnat in min text till läraren och väntan på att få reda på om den blev godkänd eller inte, börjar. Jag valde att skriva fan-fiktion ytligt baserad på Robinson Crusoe vilket drog igång en tankekedja vad gäller andra eventuella projekt längre fram. Tills vidare… 
 
Pst, just nu läser jag Honor av Jay Crownover.

Att skriva skräck

 
För ett tag sedan bestämde jag mig för att vara med i en novelltävling där temat skulle vara julskräck. Ett spännande koncept och jag tänkte onekligen på tomtar med huggtänder och en stygglista man verkligen inte ville återfinnas på! Men, när jag väl satt där och skulle skriva så hände ingenting. Det fanns inga ideér, ingen fantasi, inget rysligt som ville bryta sig ut och ta plats på papper. 
 
Eftersom skräck inte är min typ av genre, så bestämde jag mig för att ge det ett par ärliga försök. Jag sökte inspiration där jag kunde komma åt det men nej, det resulterade i två meningar sen låste det sig helt och jag fick fruktansvärd skrivkramp. Jag la det projektet åt sidan men tänkte hela tiden på att det var något jag faktiskt ville slutföra. 
 
Igår förmiddag fick jag ett tips från en författare som jag gick en kurs för i somras/höstas. Hon skrev och poängterade att skräck behöver inte nödvändigtvis betyda blodbad och motorsågar, att man kan återfinna skräck i vardagen om man vrider det rätt. 
 
Det fick mig att tänka och igår, runt klockan elva när jag borde sova som en sten för att orka läsa Shakespeare på morgonen – låg jag i sängen och skrev en hel novell med temat julskräck i fokus – på min iPhone.
 
Imorse när jag vaknade kliade det i fingrarna och jag längtade efter att få renskriva utkastet.
 
Det är deadline imorgon och jag blev precis färdig. Det är formaterat, prydligt och fint med rejäla marginaler. Jag brukar inte vilja klappa mig själv på axeln men det gör jag nu. Skräck kommer nog aldrig bli min genre men det var ändå spännande att se vad som kunde skapas med lite pannben och en fantasi som tog fart i all sin hast. 
 
Nu laddar jag upp inför ett grupparbete om The History of British Literature, The Enlightenment. Det är stundvis svårt och krångligt men samtidigt väldigt kul. Det har öppnat upp för en annan värld och styrt mig mot författare som jag tidigare bara hört talas om.  
 
 
 
 

Rome (the marked men series, #3)

 
Rome är den tredje boken i Jay Crownovers bokserie The Marked Men. Det bästa med Crownover är att hon lyckas binda ihop alla karaktärer. Vi träffade lillebror Rule Archer i första boken som passande nog heter Rule, i andra boken var det kompisen Jets tur. Tredje boken handlar om Rules storebror Rome Archer som kommit hem från sin tjänstgöring i öknen. Han lider av svår PTSD, dricker mer än han borde och är en rejäl skitstövel mot de flesta som kommer i hans väg. 
 
Favoritcitat från boken
 
"Love is never perfect, big brother. It's what you make of the imperfections in it that makes the ride worthwhile." 
 
“I can’t be perfect for you, but I can be someone you rely on, someone you want to keep around even though it isn’t always going to be easy.” 

Novelltävling(ar)…

 
Det har blivit minimalt med skärmtid de senaste två veckorna. Jag har haft fruktansvärd migrän med aura och sludder. Även domningar och tårfyllda ögon. Hoppas på att jag snart ska börja känna mig som vanligt igen. Pga. migränen har det inte blivit särskilt mycket skrivtid och det känns surt. Jag lyckades dock hålla deadline och blev någorlunda nöjd...
 
Förra veckan skickade jag in mitt bidrag till Novellix och deras novelltävling. Temat i år var illusion och jag har verkligen kämpat för att få ihop alla tankar i hjärnkontoret. J läste novellen ett flertal gånger och han var en förvånansvärt bra lektör. Han pekade ut meningar som inte såg bra ut. Vi läste den högt för varandra i hopp om att lägga märke till saker som inte lät okej eller ens passade in i sitt sammanhang.
 
Därefter fortsatte jag vidare till Miramir och skickade in en novell till deras tävling. Hos dem gällde tema folktro och det var riktigt spännande att djupdyka i böcker för att göra lite research innan man började skriva på allvar. Slutprodukten blev långt ifrån perfekt, men temat var fritt att tolka som man ville!
 
För övrigt, jo… Jag skriver rapport om preventivmedel i den ena kursen och i engelskan jobbar vi med Shakespeare och alla hans verk. Det är stressigt, svårt och bara väldigt frustrerande just nu, men... snart är det ledighet på schemat. Jag längtar.